Idag är det hunddag i Maddes stockholmska juristvärld. På förmiddagens seminarium inledde lärare Wiweka med att ursäkta sig för att hon var sen, och att det hade varit en dålig morgon eftersom att hon varit hos veterinären med sin hund. Den hade äntligen fått tid för röntgen. Jag nickade förstående, eftersom jag - och troligtvis ni ännu bättre - vet att det inte är alldeles enkelt att få sin jycke undersökt eller behandlad om det inte är akut-akut. Några av mina kunskapshungrande och stressade kursare skruvade på sig i bänkraderna medan hon plockade iordning sina papper. Själv satt jag och funderade på vad hon kunde tänkas ha för hundras. Röntgen... höftproblem? Schäfer? Kanske. Troligtvis något i den stilen iallafall. Tesen "sådan matte sådan hund" brukar ju oftast stämma ganska bra. Bestämde mig för att det i alla fall inte var något ulligt och gulligt, utan en brukshund. Möjligtvis en terrier av det större och krulligare slaget.
Nåväl. På eftermiddagen igenomgicks förvaltningsdomstolarna och deras olika befattningar och poster.
"Vad heter ordföranden för regeringsrätten?" frågade föreläsaren, varpå någon triumferande hojtade
"Sten Heckscher!"
"Rätt! Och han har två fula hundar på sitt kontor."
"Men dom är ganska tjocka..." Aha, tänkte jag. Då skulle det kunna vara cockrar...
"Nej de är inte så tjocka heller" svarade hon i främre raden.
"Nähä, men de är rätt fula. Det är såna här... king charles spaniels. Som han jämt har på kontoret. Jag får inte ha min hund på mitt kontor. Jag har en liten terrier." De är inte heller så himla snygga, tänkte jag. Därefter återgick fokus till juridik.
En hund som är snygg däremot är Meghan, som kommer hit ikväll, direkt från framgångarna i Danmark. Hon ska förgylla vår vecka med att vara Sveriges, Danmarks och kanske VÄRLDENS vinstrikaste hund på lappkärrsberget. Det är en titel som ingen regeringsrådsordförande i världen kan konkurrera med!


Jag är glad för din skull Mathias, men traditionen att raka huvudet är jag inte lika glad för. Men det växer väl ut hoppas jag.